Sannas eskapader

Innan jag går in på vädrets betydelse inom vinodling vill jag reda ut ett begrepp inom vinets värld som har en tendens att missuppfattas. Jag tänker på termen château och den vanliga men vilseledande översättningen vinslott. Det är nämligen långt ifrån säkert att där finns ett slott. Château är i vinsammanhang mer en benämning på den egendom där vinet odlas och tillverkas. Bostadshusen eller byggnaderna på gårdarna kan vara mer eller mindre enkla till att ibland vara synnerligen vackra och slottslika. Hur som helst, att vara ägare av ett château i vinsammanhang betyder kort och gott att man har en vingård.

 

Vingården, eller vinslottet om du fortfarande vill, har sedan ett namn, t.ex. Lynch-Bages, vilket gör att château Lynch-Bages kan översättas som vingården Lynch-Bages. Att detta sedan inte är en vingård vilken som helst är en annan femma, vilket jag hoppas kunna komma tillbaka till i senare inlägg.

 

Glitter och glamour i all ära, men när vi nu har koll på termen vinslott kan vi lika gärna undanröja andra (vin)föreställningar på samma gång... Exempelvis det här med att odla vindruvor, som faktiskt inte är någon dans på rosor, nix pix, det är först och främst slit och släp och en form av jordbruk med alla trubbel och glädjeämnen som man hittar i ett sådant - från missväxt och parasiter till stora och friska skördar. Till trubblen hör vädret, som är en viktig parameter för jordbruk i allmänhet. Vinodling utgör inget undantag. Faktum är att vädret är ett stort huvudbry för vinbönderna.

 

 Den här synen kan vinbonden klara sig utan när druvorna ska mogna. Bilden är från en vinodling i Haut-Médoc.

 

En period då det särskilt gäller att vädrets makter står vinodlaren bi är den mellan knoppning och skörd. Tidig knoppning kan ge tidig skörd vilket visserligen minskar riskerna med höstregn innan skörden. Det kruxiga är bara att om knoppningen kommer igång för tidigt finns risk för nattfrost och frost kan skada plantan. En annan känslig period är då själva mognadsprocessen börjar i augusti (då de röda druvorna börjar få sin färg), en tid då vädret inte får vara rått och fuktigt. Då finns nämligen risk för att röta angriper druvklasarna. (Ja, det förstås, ingen regel utan undantag, det finns gårdar där det omvända gäller, det vill säga där odlingen är beroende av fukt. Detta är dock ett kapitel för sig och får bli föremål för ett senare inlägg.) För mycket regn gör att vinstockens rötter tar upp för mycket vatten vilket sänker druvans koncentration av socker, syror och extrakter. Det väder som vinodlaren drömmer om under mognadsperioden är sol, inte alltför hög värme och enstaka lätta regn.

 

Mot väderproblem kan inte ens självaste vinguden Bacchus göra något. Här som s k maskaron på en fasad i Bordeaux.

 

2012 benämns som ett komplicerat och onormalt år i Bordeaux, ja, i alla fall när vi talar om vin (och det gör man ju ofta i Bordeaux). Efter april månads värme som ledde till tidig blomning följde närmare fyra månader med stora lokala variationer i väderleken där vissa platser i området fick ovanligt mycket regn och ovanligt lite sol. Hoppet som den tidiga blomningen först ingjutit spolades därmed bokstavligen bort på många håll... Allt eftersom sommaren gick växte oron. Man hade just börjat prata om ett "årus ohyggligus" (fritt översatt från viti-net.com:s "annus horribilis") när det fantastiskt fina vädret i september kom som en räddare i nöden och uppvägde det tidigare ofördelaktiga vädret. Summa summarum så kunde årgång 2012 trots allt bli av kvalitet, om än av mindre kvantitet än vanligt.

 

Hur vet man då när det är dags för skörd? Jo, tidpunkten för plockningen bestäms bland annat av förhållandena mellan socker och syrahalt. Ju längre druvan får mogna, desto högre sockerhalt och lägre syrahalt får den. Hur förhållandena ska se ut beror naturligtvis på vilken druvsort som skördas och på vilket vin man vill göra, men för låg syrahalt ger som regel "platta" viner och för låg sockerhalt ger alkoholsvaga och därmed oftast icke lagringsdugliga viner. Att få dessa mätningar att klaffa med vädret och skördetiden är ett gissel för varje vinodlare. Å ena sidan måste druvorna hinna få rätt mognad, å andra sidan innebär lång väntan större risk för regn och med detta även risk för spolierad skörd. Val av skördetid är därför en (av flera) förklaringar till att viner från närliggande odlingar kan skilja sig häpnadsväckande mycket, eller till att viner från en och samma egendom inte står att känna igen från ett år till ett annat.